En ny artikel om film noir som genre.
Ännu en genre – eller ska det i det här fallet klassificeras undergenre – har i artikelform äntrat Filmhistorien.se.
Har ägnat mig åt en del filmtittande senaste månaderna och fått en riklig föda av deckarhistorier med dunkel ljussättning.
En artikel inom ämnet psykologi har publicerats på Psykologisktvetande.se, med titeln Vårt humör och faktorerna bakom dess skiftningar.
Artikeln stöder sig mycket på boken The Origin of Everyday Moods av Robert E Thayer. Ämnet är inte minst intressant då det dels är något stundligen närvarande i våra liv, dels är ett område som en del lyckas inom medan andra misslyckas. Många av oss kunde säkert vara på bättre humör en stor del av tiden genom att bli bättre på ”humörhantering”.
Avund pratar man inte om i första taget, särskilt inte om det inte är avund som går att skratta bort. Det gör det förstås till på många sätt psykologiskt sprängstoff och i denna artikel har jag behandlat ämnet.
Då jag vistades på varmare breddgrader under två veckor i januari fick jag syn på en del nudister på stranden. Jag funderade på vilka som var deras drivkrafter och får erkänna att jag tänkte en del i banor kring behov av uppmärksamhet och sexuella motiv.
Det var därför intressant att fördjupa sig i ämnet i form av intervjuer med nudister – nej, jag tog aldrig steget fram och bad om få ställa egna frågor – och psykologiska artiklar i ämnet.
Resultatet blev en längre artikel: I Hjärnan på en nudist.
Ännu en artikel av mig har publicerats på PsykologisktVetande.se och denna gång är artikeln om nyhetens behag och hedonisk anpassning.
Tänkte på nyhetens behag under en utlandsvistelse då många nya intryck gjorde sig gällande och nu under en annan utlandsvistelse i januari tänkte jag på detta på nytt, vilket föranledde en artikel med psykologiskt inriktning kring detta.
Hedonisk anpassning eller på engelska hedonic adaption är en bra term att ha med i sammanhanget (dess betydelse kan man upplysas om i andra delen av artikel).
En annan reflektion då jag skrev om ämnet var möjligheten att mäta mänsklig lycka och trivsel. En del psykologiska studiers resultat påvisar sådana mätningar. En del av dessa görs som enkätundersökningar där den som ingår i studien får svara på frågor och ange svar från en viss intervall, till exempel på en 5-skala. Problematiskt med tanke på hur svårt det är att förhålla sig själv objektiv till sig själv och jämföra – som i det här fallet lyckograd – med en tidigare tillfälle.
En artikel finns publicerad på Psykologisktvetande som handlar om missbruk av internet
Den tar sitt avstamp från boken iDisorder av Larry Rosen och är alltså relativt osjälvständig.
En del artiklar i ämnet tenderar att överdriva eller måla upp skräckbilder av internetanvändning. Det finns värre saker att missbruka, men som framgår av bland annat boken iDisorder och mycken annan forskning finns det anledning att oroas och artikel är tänkt att ge en bild att vilka effekter internet och hög konsumtion av digitala medier kan få.
Ett försök att sondera terrängen i frågeställningar kring den mänskliga individen har lett till en artikel, vilken finns publicerad på Psykologisktvetande.se.
Ordet individ härstammar från latinet och har där betydelsen ”odelbar”.
Att vara odelbar i bemärkelse att inte vara exakt en annan markerar det vad det individuella är. Ett sätt att hantera denna i sina delar smärtsamma insikt kan vara att ”fly” från sig själv i försöket att bli en del av sin miljö.
Är vi unika? är en fråga som ställs i anslutning till individualiteten. Då i form av synvinklar som rör våra egenskaper och beteenden.
En artikel av mig finna att läsa på Psykologiskt Vetande: Inspirationen och dess väsen.
Att skriva om inspiration som företeelse och definiera den blev en aning svajigt. Förhoppningsvis blir det ingen text man i efterhand känner blev svag.
Som vanligt ett långt inlägg.
En längre artikel om arbete ur en kritisk belysning jag skrivit har publicerats.
Den skiljer sig någon från övriga artiklar jag publicerat på samma sida då den överbrygger det psykologiska ämnet en del och ställer argument för och emot arbete utifrån individens perspektiv.
Jag har dock försökt ha ett övergripande psykologiskt perspektiv.
Som en slags fortsättning på en annan artikel (tidigare nämnd) har en artikel publicerats på Psykologiskt Vetande med titeln Hur marknadsstrategier får oss att köpa.
Det är framför allt baserat på slutsatser som dragits av Robert Cialdini i boken Påverkan.